Inmatning

Distansarbetsprojektet 1998-2013

Karjala-databasstiftelsen och ELY-centralen i Södra Savolax uppehåller gemensamt ett distansarbetsprojekt som sysselsätter långtidsarbetslösa. Avsikten är att erbjuda flexibla arbetsmöjligheter åt sådana människor, för vilka normala arbetsformer inte passar. Arbetet går ut på adb-inmatning: de som är sysselsatta i projektet matar in kyrkoböckerna från det avträdda Karelen i databasen.

Ett av målen med distansarbetsprojektet är att bryta en lång period av arbetslöshet genom att erbjuda ett meningsfullt arbete av samhällelig betydelse. På detta sätt motverkas individens känsla av utanförskap, samtidigt som individens livaktighet höjs och han/hon lär sig och uppehåller adb-kunskaper som behövs i dagens samhälle.

En person som är anställd inom projektet arbetar endera hemma eller vid speciella distansarbetsstationer. Förutom i S:t Michel har projektet sysselsatt personer i Hirvensalmi, Jorois, Juva, Kangasniemi, Mäntyharju, Pertunmaa, Kristina och Pieksämäki. Karjala-databasstiftelsen lånar ut behövlig utrustning samt leder och övervakar arbetet, men i övrigt sköter varje arbetstagare sitt arbete självständigt med en arbetstid av 5h/dag och 25 h/vecka. Arbetstagaren kan planera den dagliga arbetstiden så, att den passar arbetstagarens egen rytm. Arbetsgivaren litar på att varje arbetstagare utför en rimlig arbetsmängd utan övervakning. På detta sätt behöver ingen pendla tiotals kilometer till arbetsplatsen.

Distansarbetsprojektet har löpt i 15 år. Under denna tid har över 500 personer arbetat i projektet. Över 90 % av materialet i Karjala-databasen har matats in av arbetstagare i distansarbetsprojektet.

Distansarbete är en arbetsform, vars betydelse blir allt större. Karjala-databasens distansarbetsprojekt har gett många människor en positiv uppfattning om denna form av arbete. Projektet erbjuder också andra branscher en modell för detta sätt att sysselsätta och få till stånd synliga resultat till måttliga kostnader. som ett resultat av projektet får Karjala-databasstiftelsen en representativ databas, som forskare från olika områden kan använda på ett mångsidigt sätt.

År 2004 öppnades Karjala-databasens informationssökningsprogram Katiha för forskare. Det forskningsmässiga intresset för Karjala-databasen har i och med detta ökat märkbart. Tack vare Katihas nätversion KATIHA är en del av informationen som har matats in via distansarbetsprojektet nu åtkomligt via Internet.

Man fortsätter inmatningen

Arbetet med inmatningen har fortsatt efter det distansprojekt. Nästan all den information som finns i kyrkoböckerna matas in. I arbetet betonas källtrogenhet. Som källmaterial i databasen fungerar befolkningsregisterdokument, dvs. kyrkoböcker, vilka består av konfirmationsböcker, barnböcker, förteckningar över födda och döpta, förelysta och vigda, döda och begravda samt in- eller utflyttade.

 

Databasens storlek

Totalt 10.240.874 personposter har matats in i databasen. I denna summa ingår också information som kommit in via Släktforskningssällskapet (326.235). Karjala-databasens andel är 9.914.639 ersonposter.

Bakgrund

Planeringen av Karjala-databasen började år 1985. Under ett pilotprojekt som startade år 1988 utreddes möjligheterna att förverkliga databasen, varvid man utgick såväl från källmaterialets lämplighet som från datatekniska aspekter. Samtidigt planerade man inmatningssystemet. Karjala-databasstiftelsen grundades år 1990, vid pilotprojektets slut.

Distansarbetsprojektet, som administreras av stiftelsen, grundades år 1998 för att öka inmatningstakten och för att sysselsätta långtidsarbetslösa.

Jari Ropponen var dragare för distansarbetsprojektet.